2 x Nancy.

Måndag och riktigt kallt i morse. Så pass kallt så att jag med glädje tog på mig en nystickad kofta som mamma stickat åt mig :). En varm, skön och fin Nancy-kofta stickad i det mjukaste alpacka-garnet.

Den där koftan har en historia för sig. Från början var det jag själv som skulle sticka mig en sådan. Och jag stickade en och blev klar med den men när jag skulle klippa upp den blev det fel. Åh, så besviken och ledsen jag blev. Var övertygad om att det inte skulle gå att rädda den men som så många gånger förr fixade snälla mamma problemet. När jag skulle pröva koftan insåg jag dock att den var alldeles för stor. Jag hade stickat på tok för löst och en storlek S var snarare en storlek L. Suck och dubbelsuck.

Fick då ta över mammas exemplar som hon gjort åt sig själv och min kofta fick min moster i stället - vilket hon blev glad för. Testade mammas kofta några gånger men nja, den kändes alldeles för stor. Så snälla mamma ryckte in igen och gjorde en ny till mig - i rätt storlek (& sin kofta fick hon tillbaka). Och koftan i rätt storlek hade hon med sig när hon kom nu i helgen och den satt som en smäck :). Lycka!!

Nancy-kofta made by mummy.

Men tro nu inte att jag gav upp mitt stickande. Nej då. Ibland kan jag vara rejält envis och så var det även i det här fallet. Jag började om och gjorde en kofta i annat garn och andra färger. Mamma hjälpte mig att montera den i helgen så den också blev färdig.

Nancy-kofta made by me.

Så nu har jag två Nancy-koftor: en lite vårigare och en lite höstigare. Och vem vet, i framtiden kanske det blir ytterligare någon mer till samlingen. 

Hoppas ni fått en fin start på veckan!

Den bästa helgen på länge!

Helgen som varit måste jag säga har varit den bästa på väldigt länge. Vädret har ju varit mer än fantastiskt. Vårvintern har onekligen visat sig från sin bästa sida - har njutit av varenda sekund jag varit ute.

Helgen har också varit bra då mamma och pappa har varit här. Tycker det är så trist att vi bor så långt från varandra och aldrig får det där vardagliga. Men nu har dom varit här och det är jag mycket glad över då jag tycker så mycket om dom ❤︎.

Skidor har det så klart blivit. En grymt fin klassisk tur i morse med superfina spår och bra fäste - då kan det ju inte bli annat än bra :). I eftermiddags tog vi oss ut på en tur på skridskorna. Och även den turen var fantastisk fin - strålande sol, fina isar och behaglig temperatur. Ja, den här helgen har verkligen varit den bästa på länge.

Älskar när man kan åka på myrarna!

Ha det fint!
Kram Carina.

Att ha blivit ordentligt firad!

Ja men så kom då den där födelsedagen. Den där födelsedagen som jag nog måste erkänna att jag haft ganska stor ångest inför. Åtminstone förut. Innan jag pratade med en klok kvinna som sa att jag istället för att tänka negativt över att jag blir ett år äldre skulle vara tacksam över att jag får fira ytterligare en födelsedag. Mycket kloka ord som gjort att jag faktiskt lade alla negativa tankar åt sidan.

Jag hade ju turen att vara ledig den dag jag fyllde och vaknade 05.45 av ett: grattis på födelsedagen mamma. Bästa starten och bästa presenterna fick jag. Sen kunde jag inleda dagen med något jag tycker så mycket om - ett pass i skidspåret. Supersurf under skidorna och det var så himla roligt! Hemma igen var det lite småfix och sen fick jag besök av mamma och pappa ❤︎. Hämtade hem junior och sen blev det paketöppning och fika.

Sen hade jag inte tänkt göra något särskilt men mina fina vänner ringde på dörren med skönsång och en rejäl överraskning. Något jag inte räknat med och jag tror nog att jag aldrig blivit så paff/chockad hittills i livet. Aningens virrig blev jag och rörd över deras omtanke. Visst är det fantastiskt att ha så underbara vänner i sitt liv. Kvällen avslutades med att svärmor kom på besök och ännu mer fina presenter. En mycket bra födelsedag fick jag :).

Några av alla fina presenter: en liten björn från Emma, ett brunt paket med spännande innehåll & ett C i guld att ha runt min hals :)

 Många fina buketter står runt om i huset. 

I dag har det blivit en lugn dag här hemma. Ett skidpass i morse så klart men sen har jag hållit mig hemmavid. Småfix och en del slappande ute i det fina vädret. Man njuter onekligen dagar som denna.

I kväll väntar en ny deltävling av Mello. Spännande att se vad som bjuds.

Ha en fin lördagskväll!
Kram Carina.

En synnerligen händelserik torsdag.

Ja den här torsdagen blev verkligen inte som det var tänkt. En del saker har hänt, både av positiv och mindre positiv karaktär. Men jag tycker nog vi börjar med de positiva sakerna.

Fick ett meddelande på förmiddagen att en liten lillasyster har kommit till världen :). Välkommen säger jag och grattis till den fina familjen. Lillasyster får dela födelsedag med en av dem jag tycker mest om på denna jord - min pappa! I dag är det din födelsedag och jag hoppas att du fått en bra dag fastän den inte blev riktigt som vi tänkt.

Rosor till världens bästa pappa!

Och nu till den mindre positiva saken som hänt. Hade ju planerat att jobba i dag, köra ett skidpass och sen invänta mina föräldrar som skulle komma. Dessa planer gick ganska rejält i stöpet när jag vaknade i natt med riktigt ont i magen. Alltså, jag visste inte vart jag skulle ta vägen och var vaken sedan klockan fyra. Att jobba var inte att tänka på. Inte heller att få besök - visste ju inte i fall det var magsjuka jag fått. Så det blev till att stanna hemma från jobbet, skippa träning och besök. En förmiddag liggandes dyrstilla i soffan blev det i stället - kunde inte röra mig.

Till slut fick jag nog och ringde vårdcentralen. Träffade världens trevligaste sjuksköterska och efter lite konsultation kom dom fram till att det antagligen var någon form av gallstensanfall jag fått. M fick fixa medicin och sen - halleluja - så släppte äntligen värken. Så nu känner jag mig nästan som människa igen.

I morgon hoppas jag vara på banan och då börjar vi om igen: besök väntas och träning står (förhoppningsvis) på schemat. Ska bara vila upp mig från denna synnerliga händelserika torsdag först.

Ha det fint!
Kram Carina.

Kan nog inte förneka det längre.

Det går väl inte att förneka det längre. Takdropp och fågelsång. En sol som värmer och tinar det där snötäcket som ligger på marken. Vintern börjar nog tyvärr lida mot sitt slut. Det är en ny årstid som knackar på dörren och vill göra sitt intåg. Och hur mycket jag än älskar vårvintern - för det gör jag - lika mycket förtränger och förnekar jag att vintern börjar närma sig slutet.

För jag vill inte! Jag vill ha kvar snön och fina vinterdagar. Jag vill att vintern ska vara minst en månad till och inte lämna oss förrän tidigast i slutet av mars/början av april. Jag är inte klar än. Jag har inte åkt tillräckligt med skidor än. Jag har inte haft tillräckligt många dagar med snö än. Jag vill ha vintern kvar länge, länge.

Tog mig ut på ett skidpass efter jobbet och innan junior skulle hämtas och oj så fint det var. Jag har sagt det förut och säger det igen: detta är balsam för själen. Dessa stunder är så värdefulla och ger så himla mycket. Utan att få vara i naturen och utan att få träna vet jag inte hur livet i övrigt skulle fungera.

Riktigt fint ute på myrarna i dag. 

(dålig mobilbild då jag glömde lill-kameran hemma)

Livet i övrigt då? Ja för tillfället går det i 120 och det har varit galet mycket den här veckan. Men nu tror jag att jag har läget under kontroll och kan njuta av de dagar som återstår.

Ska nog försöka sticka några varv på tröjan jag håller på med nu i kväll och sen måste jag ju se dagens avsnitt av Hem till gården. Pensionärsvarning på mig jag vet, men det står jag för :).

Ha det fint!

Vissa dagar...

.... börjar helt fel - som med en försovning. Chockstart i morse och allt började totalt upp och ner.
Önskar jag kunde säga att det blev bättre under dagen men allt som kunde tänkas gå fel har verkligen gått fel.

In i dimman - känns som jag gick in i den i morse & inte riktigt hittat ut igen.

Småstrul hela dagen och så skulle jag ge mig på att baka kakor här i eftermiddag. Vet inte vad som hände med degen men bra blev den inte. Så den liksom de misslyckade kakorna från i går (ja, jag försökte baka kakor även i går) åkte i soporna. Nu har jag gett upp allt vad bakning av kakor heter. Orkar inte försöka mig på det en tredje gång. Så det får helt enkelt vara.

Tyvärr hade jag även satt en bulldeg på jäsning - borde inte ha bakat något mer i dag - och om jag säger som så här: fulare bullar har jag nog aldrig bakat. Typiskt. Men dom smakade i alla fall gott enligt junior som glatt provsmakade här i kväll.

Så den här dagen är det bara att lägga till historien illa kvickt. Men det som är positivt är ju att det bara kan bli bättre och i morgon är det en ny dag med nya möjligheter.

Hoppas ni fått en bra start på veckan!

Kan det vara så att vintern peakade?

I bland får man nypa sig i armen för att visa sig själv att man inte drömmer. Att det man ser verkligen är på riktigt. Ungefär så var det för mig i morse när jag drog ut på det som mycket väl kan ha varit vinterns finaste skidpass.

Vet att jag ofta säger att det är magiskt ute i skogen men i dag var det verkligen det. Solen som sakta var på väg upp och lös mellan träden. Som gjorde att det gnistrade i snön som föll i går. Träden som var snötyngda och spårbädden som var nypistad. När man hade surf under skidorna och temperaturen var nära noll-strecket och det var så där behagligt. Ja då flödade endorfinerna och jag var lycklig ända ut i tåspetsarna. Kan det vara så att vintern peakade i dag? Ja, jag tror nästan det :).

(mobil-bild från turen i morse)

Vet inte om det var endorfinerna från skidpasset som gjorde att det här blivit en riktigt bra söndag. Men jag har känt mig piggare än på länge och det välkomnas stort kan jag lova. Har försökt att boosta immunförsvaret med diverse huskurer och så även i dag. Gjorde en "juice" som såg allt annat än god ut men som faktiskt smakade riktigt gott. För den som vill testa så hade jag i: spenat, grönkål, morot, äpple, apelsin och ingefära. Ner med allt i råsaftscentrifugen och sen var det klart. Får väl erkänna att jag var väldigt skeptisk när jag såg resultatet, men det smakade som sagt gott.

Takdropp - ett säkert tecken att våren är på väg.....

En ny vecka ligger i startgroparna och jag tror det kommer bli en bra sådan. Besök väntar och det ser

jag fram emot. Hoppas även på att snön ligger kvar så vi kan få till många, fina skidpass framöver. 

Ha det bra!
Kram Carina.

Mellolördag & vinter igen.

Tredje deltävlingen i årets Mello väntar i kväll och så klart sitter vi bänkade klockan åtta. Hoppas på att få höra någon riktigt bra låt. Förra veckan måste jag säga att jag tycker att det var helt rätt låtar som gick till final. Återstår att se om utlåtandet är det samma senare i kväll.

Började denna lördag med ett skidpass. Hade börjat städa men så kom M ner och tog över städningen och sade åt mig att ge mig ut och träna. Var inte sen att nappa på det erbjudandet kan jag lova. Avverkade några mil och när jag sen kom hem var det nästan färdigstädat - halleluja så skönt!

Sen har jag faktiskt tagit tag i och gjort färdigt saker som bara blivit liggandes. Fattar inte, det är ju inte så jobbigt bara man väl sätter igång men det är just det där - att ta sig i kragen och sätta igång. Nu känns det i alla fall skönt att dessa saker är ur världen och att man kan koppla av med gott samvete.

Och så har det ju blivit vinter igen. Stora flingor har fallit här i dag och nu är det vitt och fint ute igen. Hoppas, hoppas, hoppas nu att detta kan få stanna kvar så man får en riktig vinterkänsla. Och så att sportlovet som väntar blir som det ska vara.

Det har blivit ganska många fina dagar hittills i vinter :).

Ha en bra lördagskväll!

Härlig fredag!

Ja men det blev väl en ganska härlig fredag måste jag säga! Har visserligen haft fullt upp men har kunnat göra det i min takt och utan stress -  så himla skönt!

Inledde (som vanligt nu för tiden) även denna fredag med ett skidpass efter att jag lämnat Emma i skolan. Hade turen att lyckas åka när temperaturen höll sig på minussidan, så jag hade ganska bra fäste - detta trots att jag vallat själv. Kroppen kändes ok och jag fick till ett hyfsat bra pass :).  

Sen har det liksom gått i ett: handla, tvätta, stryka, hälsa på i skolan (önskemål från Emma) samt börjat baka så smått (en födelsedag börjar närma sig......). Solen kikade fram en kort stund och givetvis var jag tvungen ut med lill-kameran. Fotosuget börjar komma tillbaka mer och mer för varje dag det blir ljusare. Vill fota porträtt så jag ska nog se om jag kan få någon att ställa upp framför kameran vad det lider.

 Hämtade även ut ett paket med garn som jag beställde i går - snacka om snabb leverans. Jag har länge velat sticka en Riddari-tröja men har velat fram och tillbaka vilka färger jag skulle välja. När jag till slut bestämde mig - ja då fanns det naturligtvis inte de rätta färgerna i det garn jag valt. Så det var bara att börja om från början och fundera på nytt. Har funderat och funderat men i går så tröttnade jag på mig själv och bara bestämde mig. Fick som sagt hem garnet i dag och jag är ärligt talat lite skeptisk men det är bara att sticka så får vi se hur det blir.

Snart dags att krypa upp i soffan och duka fram fredagsmyset!

Ha det gött!

Att inte riktigt veta vad man längtar efter.

Så var det torsdag igen. Ännu en jobbvecka har avslutats och vardagarna rullar på. Och det är just det där, det bara rullar på. Dagarna bara går och det känns som all tid bara går till att jobba, skjutsa och hämta, laga mat, tvätta, handla - ja alla vardagliga saker helt enkelt.

Och i dag slog det mig igen: ska det vara så här? Jag vet att jag vill ha något att se fram emot men jag vet inte vad jag vill se fram emot. Vill se något annat men jag vet inte vad. Vill resa bort men vet inte var. Vill uppleva äventyr men vet inte vilket slags äventyr. Det enda jag vet är att jag längtar efter något men jag vet inte efter vad.

Tänk så skönt det vore att veta vad man vill uppleva och våga göra slag i saken när det gäller vad man drömmer om. Att vara mindre velig. Men det är väl sån jag är - velig och obeslutsam. Förhoppningsvis kommer det ändra sig i takt med att man blir äldre och klokare ;).

En sak vet jag att jag längtar efter: fler underbara skidpass i soluppgången.

Annars fortsätter projekt-få-energin-tillbaka här hemma. Än så länge går det trögt men jag sover bättre och längre och boostar mig c-vitaminer och andra nyttigheter. Så än finns det hopp om att energinivåerna snart ska vara påfyllda igen.

Hoppas ni har en fin torsdagskväll!

Måste lära mig att lyssna.

Ja då sitter man i favoritfåtöljen. Mysigt kan tänkas men just nu är det inte särskilt mysigt. Kroppen är så trött att det är ungefär vad jag mäktar med just nu. Ögonen vill sova mest hela tiden och huvudet vill inte riktigt acceptera det här tillståndet just nu. Jag har onekligen gjort det igen. Inte lyssnat utan bara kört på.

Energinivåerna är körda i botten och jag vill inte ta det lugnt men jag behöver det. Hur kan det ha blivit så kan man ju fråga sig? Jo, det har ju blivit så himla roligt att träna igen och det är just det jag har gjort. Kanske lite för mycket. Kanske alldeles för många och långa pass. Och när man då inte sover ordentligt - ja då är det nog lätt att räkna ut vad summan av den ekvationen blir.

Men nu har jag lyssnat på kroppen och vilat helt från träning i två dagar. Inte den minsta fysiska ansträngning. Även om huvudet har velat ut och träna så har det accepterat att helheten behöver ta det lugnt. Även om detta suger - speciellt när det varit så fina vinterdagar. Men nu hoppas jag att med en god natts sömn så kommer jag vara redo för ett lättare träningspass i morgon. Och det jag lärt mig av detta: jag måste lära mig att lyssna på kroppen och låta den vila när den behöver och inte bara köra på. Något som verkligen tål att tränas på.

Tänk vad bra att solen går upp även i morgon :).

Nu hoppas vi på en pigg kropp och många fina vinterdagar framöver!

Ha det fint!
Kram Carina.

En magisk alla hjärtans dag!

Söndag den 14:onde februari och alla hjärtans dag. Fick min present av Emma redan igår, en fin röd ros och ett lypsyl (då mitt tog slut på vägen upp i fredags). Omtanke, det är ett ord som stämmer in på vår fina tjej <3.

Vaknade tidigt i morse och efter frukost och påbylsning av träningskläder stack jag ut i spåret innan solen gick upp. Även om det skulle visa sig att jag tagit på mig på tok för lite kläder (var som en isbit när jag kom tillbaka till stugan) och även om det gick tungt i spåret (nysnö och runt - 20) så var det en helt magisk morgon! Det är onekligen sådana här stunder som ger så himla mycket mer än bara träning.

När jag hade tinat upp och vi hade packat ur stugan hade solen letat sig upp på himlen och vi ville ut i finvädret. Emma och jag passade på att ta oss en skidtur när M skulle ut och träna. Hon pinnade på bra och vi hade riktigt roligt i spåret. Och det är ju de där stunderna som är så värdefulla. Att göra sådana saker tillsammans. Det är dessa barndomsminnen som är de allra starkaste från min egen uppväxt: när jag och mamma eller pappa gjorde sånt här tillsammans.

Hoppas ni haft en fin söndag!
Kram Carina.

Härligt trött!

Alltså, den här lördagen. Vilken alldeles perfekt och fantastisk dag!! Precis en sån dag jag behövde och denna kommer jag leva på länge, länge :).

Började denna lördag ute i skidspåret. Var ute tidigt och det var helt underbart att susa fram i fjällterrängen. Fick till ett riktigt bra pass och var hög av endorfiner när jag kom tillbaka till stugan. Övriga familjen var i slalombacken och jag passade på att se lite skidor på tv:n från världscupen i Falun.

Efter en liten lur på soffan, kortspelande med junior var det dags igen. Ett klassiskt pass i superfina spår och denna lördag gick in som en av de bästa på länge. Men nu är jag trött. Så där härligt trött som man ska vara när man kört två hårda skidpass och åkt många mil.

Men nu är det hög tid att krypa till kojs om man ska orka ut och köra i morgonbitti igen.

Ha det bra!
Kram Carina.

Bästa sättet att tillbringa en fredagkväll!

Visst kom vi iväg i dag till slut. Trodde nästan inte att vi skulle komma iväg för allt som skulle fixas - det tog verkligen inte slut. Fattar inte, jag trodde jag gjorde klart allt i går kväll, men icke. Fullt schema hela förmiddagen innan Emma skulle hämtas och vi skulle åka. Och själva resan.... För en person som vill ta sig från A till B så snabbt som möjligt var det ingen drömresa. Men vi kom fram till slut i alla fall :).

Slängde in allt i stugan, bytte om direkt och for upp till skidstadion. Lite väl blåsigt men oj så fint!! Vi fick till en fin tur här på kvällskvisten och när man sen får äta tacos måste man säga att detta är bästa sättet att tillbringa en fredagskväll.

Inte helt lätt att hinna knäppa några bilder men det fick bli som det blev :). 

I morgon väntar förhoppningsvis många mil i spåren. Längtar kan jag säga. Tänk att ha massa långa spår att åka på och slippa snurra runt på en 2 km slinga. Lyxigt så det förslår!

Nu fortsätter vi fredagsmysa, långkallingarna och raggsockorna är på och Fångarna på fortet ska vi visst se.

Ha det fint!
Kram Carina.

Gröna mattor....

.... men ändå så himla fint att åka skidor. Tack och lov för konstsnöslingan vi har att snurra på säger jag bara. Visst blir det många varv och visst hade det varit roligare att åka långa, fina turer men om vi inte hade haft den hade vi inte kunnat åka alls.

I dag hade jag nästan tänkt strunta i träningen då jag var så fruktansvärt osugen och trött men som tur var kom jag på bättre tankar :). Skärpte till mig och drog ut på ett pass innan Emma skulle hämtas från skolan. Inte den bästa formen men huvudet fick sitt och jag var betydligt piggare när jag tränat färdigt.

Inte riktigt lika mycket snö i terrängen här hemma.....

Sen var det bara att sätta igång och fixa allt som skulle ordnas inför helgen. Jag är ju sån där att jag inte vill komma hem när det ligger fullt med tvätt i tvättkorgen eller när det är ostädat - så det är sånt jag ägnat eftermiddagen och kvällen åt. Men nu tror/hoppas jag att det mesta är ordnat så jag kan ta det relativt lugnt i morgon innan det är dags för lite miljöombyte :).

Nu ska det väntas på att junior i rummet bredvid ska somna och sen är det minsann dags för dagens avsnitt av Emmerdale!

Önskar er en fin kväll!

Det var lite läskigt....

Som alltid kollade jag vädret i går (vet inte hur många gånger om dagen jag gör det nu för tiden) och insåg att den tid jag tänkte träna i dag, ja då skulle det spöregna. Typiskt! Beslöt mig därför för att klämma in ett träningspass innan jobbet i stället, om jag skulle orka upp dvs....

Jo då, kom allt upp och tog mig ut i morse. Var inte säker på att elljuset skulle vara på så jag slängde med pannlampan - och tur var väl det. Inget elljus och stupmörkt, lägg därtill att det var väldigt lättfört i spåret, så det gick undan utför backarna. Får väl erkänna att det var lite läskigt när man inte såg ordentligt vart man åkte men när det började ljusna var det inga problem. Så när jag kom till jobbet var jag färdigtränad för dagen och det kändes riktigt skönt.

Förutom träning och jobb har det mest fokuserats på att fixa en massa saker här hemma. Det tar verkligen aldrig slut, allt som ständigt ska ordnas med och fixas. Men det är ju bara att göra det annars blir det ju kaos av allt :).

Kan det inte bara ta och bli riktig vinter igen??

I morgon sista jobbdagen för veckan och sen hoppas jag att en planerad helgresa blir av. Är i skrikande behov av ett miljöombyte så jag håller tummarna för att det blir så.

Ha det gött!