Han är ju bara för go!

Ni får ursäkta om det blir mycket kanin-snack här inne för tillfället men det är lite svårt att låta bli. Speciellt när man alltid har önskat sig ett husdjur och nu har fått ett i familjen (& ja, jag vet att det är Emmas kanin men jag är exalterad ändå :) ). Och att mötas av en nyfiken sötnos varje morgon - lycka!

För tillfället försöker vi ta allt i små steg för att få honom så trygg och tam som det bara går. Det där med tam är inte en helt enkel uppgift har jag förstått. Men vi tar det som sagt lugnt och han är nyfiken och kommer fram till oss, nosar och vi får klappa/gosa. Men det där med att lyfta upp i famnen - nja, riktigt där är vi inte ännu. Och då är det inte så lätt att förklara för en otålig 8-åring att det kommer ta tid innan vi kan ta ut honom och gå i sele. Hon är dock väldigt förstående och försöker verkligen så jag tror det kommer gå bra. Mysigt är det i alla fall med en liten pälsboll som bara är för go!

Någon har stulit mattes hjärta.

Annars är status på undertecknad inte allt för bra. Jordens halsont flög på mig i gårkväll helt från ingenstans. Åkte till jobbet i morse men jag for faktiskt hem efter några timmar. Mår inget vidare för att vara ärlig. Men det värsta av allt är att jag är så himla rädd att Emma ska bli sjuk. Hon ska ju äntligen få ta bort sina halsmandlar nästa vecka och då vill vi ju absolut inte att hon ska åka på något. Håller tummarna för att allt ska gå bra och att hon håller sig frisk.

Nu ska här försökas sova en lur innan det är dags att hämta hem junior.