Måste erkänna att jag längtar lite.

Kan inte låta bli att längta lite efter sol och grönska när jag sitter och kollar igenom gamla bilder. Speciellt stor blir längtan när man hör regnet smattra mot rutan här ute och plusgraderna gör att snötäcket krymper. Då känns det inte så farligt att det snart kommer en vår. I år har jag bestämt mig för att försöka fokusera på allt jag kommer kunna göra när det blir vår: ta fram racern, springa i skogen, få ljusa kvällar fotografera, ta cykelutflykter med Emma och en massa annat skoj. Måste erkänna att jag längtar lite.

Längtar efter ljuset och grönskan.

Försöker fortfarande fokusera på att ta det lugnt och inte stressa upp mig och det går väl så där måste jag erkänna. Det är inte bara att bryta gamla invanda mönster så där. Men skam den som ger sig. Till slut så kommer det gå!

Ett skidpass blev det i morse innan det var dags att se damernas sista distans i OS - 30 km fristil. Ingen svensk medalj i dag men ändå roligt att norskorna lyckades och fick en trippel.

Nu uppvisningen i konståkning och sen blir det Mello för hela slanten.

Trevlig kväll!